Stiftelsen för rättsinformation                       

 2001-07-01                                                                            

(åter till sidan Nyheter)

Stiftelsen för Rättsinformation - som verkar för att allsidig information om rättskällor och därtill anknutet material (rättsinformation) sprids genom nya tekniska media (www.rattsinfo.se) - anordnade Workshop QUAL 2001 under tisdagseftermiddagen den 3 april 2001. Sammankomsten gällde kvalitetsnormer för juridiska databaser.

Frågan om grundläggande kvalitetsnormer för juridiska databaser har diskuterats under många år. Förslag har förts fram men någon enighet om vad som bör gälla finns inte.

Europarådet har vid olika tillfällen undersökt möjligheterna att formulera någon form av riktlinjer eller standarder. Europarådet har även antagit en rekommendation om skyddet av användare av rättsliga informationstjänster. Också forskare har studerat frågorna. Ett exempel med nära anknytning till Stiftelsen är Peter Wahlgren, som diskuterat rättsinformationens kvalitetsfrågor i "The Quest For Law. Law Libraries and Legal Information Management" (Jure 1999).

Stiftelsen ser frågan om kvalitetsnormer för juridiska databaser som ett angeläget projekt. En arbetsgrupp inom Stiftelsen, ledd av ledamoten i Stiftelsens styrelse Margareta Damberg, vd i FAR:s Förlag, har diskuterat ett av Margareta Damberg framlagt förslag. Det är baserat på ett antal grundnormer avsedda att frivilligt tillämpas av leverantörer av juridiska databastjänster.

Förslaget till kvalitetsnorm för juridiska databaser är följande.

▬ 1 Någon måste stå som ansvarig för databasen/ tjänsten och det ska på ett enkelt sätt gå att hitta namn, adress, telefonnummer och varför inte organisationsnummer (jfr kraven på brevpapper för aktiebolag)

▬ 2 Det måste framgå hur uppdaterad basen är, dvs. inte bara datum för när senaste uppdatering gjordes, utan hur långt uppdateringarna sträcker sig (t.o.m. vilket datum de omfattar)

▬ 3 Det måste framgå om och hur information om besökarens identitet och sökningar används

▬ 4 Vilka upphovsrättsliga regler som gäller för innehållet måste framgå; får användarna skriva ut, kopiera för mer än eget bruk, vidareanvända i kommersiella sammanhang, för utbildningsändamål etc?

▬ 5 Någon sorts innehållsdeklaration bör finnas med uppgift om ansvar för innehållet och även information om vart man i förekommande fall länkas vidare. (Jfr t.ex. http://europa.eu.int/geninfo/disclaimer sv. htm)

De som väljer att tillämpa normerna skulle ge detta tillkänna och stå för att så verkligen sker. Däremot skulle det inte förutsättas någon kontrollapparat eller några garantier från Stiftelsens sida för att normerna efterlevs. Innebörden av förslaget är med andra ord att informationsleverantören själv deklarerar att databaserna i fråga uppfyller kraven enligt de normer som Stiftelsen kan komma att ställa sig bakom. Arrangemanget skulle helt bygga på frivillighet, inte på kontroll och sanktioner.

Stiftelsen fann att frågan om kvalitetsnormer - behov, utformning, m.m. – och direkt anknutna problem och möjligheter behövde belysas och diskuteras ytterligare. Detta borde lämpligen ske i en krets av forskare, dataproducenter och företrädare för ett antal viktiga användargrupper.

Mot den bakgrunden inbjöd Stiftelsen till workshopen "Qual 2001"för en diskussion om kvalitetsnormer för juridiska databaser.

2     Deltagare i workshopen

Workshopen planerades för ett trettiotal deltagare - producenter av juridiska databaser, professionella användare och forskare. Vilka som bjöds in framgår av bilaga 1. Den övervägande delen av de inbjudna deltog i workshopen. Workshopen leddes av ordföranden i Stiftelsen, professorn vid Stockholms universitet Peter Seipel.

3     Något om diskussionerna

Från producenthåll betonades att de har stora svårigheter att ge någon form av garantier om frihet från fel i juridiska databaser. Det hänger enligt dem samman med att det grundläggande materialet kommer fram i en ofta komplicerad process där felkällor finns i varje moment i processen. Även om processen i en del fall är relativt enkel anses uppbyggnaden av en databas kräva en rad konverteringar med felkällor i varje led. Inte ens i dessa fall anser sig databasägarna kunna ge felfrihetsgarantier.

Företrädare för EU-administrationen pekade också på att processen i administrationen i Bryssel är komplicerad och att den har många felkällor. Någon fullständig felfrihetsgaranti för de juridiska databaserna kunde sannolikt aldrig lämnas.

De som stod bakom arbetsgruppens förslag till normer framhöll att de fyra första kraven inte fokuserade förhållanden som gällde fel i de juridiska databaserna. De rörde i stället uppgifter som en ägare av en juridisk databas har kontroll över och mycket väl skulle kunna lämna. Även kravet 5 avser enligt dem många uppgifter som databasägaren har kontroll över och som användare borde kunna få upplysning om. Här aktuella uppgifter borde normeras nu, andra förhållanden får mogna eller utredas på sikt. Frågan om ytterligare och andra normer måste hållas levande.

Företrädaren för Sveriges Advokatsamfund ville dock gå längre. Han förde fram ett krav på att innehållet i en juridisk databas alltid skall anges helt korrekt.

I diskussionen kom även en rad andra frågor upp - såsom

- skall man göra skillnad på krav för professionella användare och för andra?

- skall kraven bara gälla svenska leverantörer av juridiska databaser, inte utländska? 

- skall man planera för etiskt råd som bereder frågor om kvalitetskrav om juridiska databaser?

Flertalet av de närvarande tycktes inte ha några allvarligare invändningar mot kravet på en uppgift om den ansvarige för databasen/tjänster. Men man satte ett frågetecken för behovet av organisationsnummer.

När det gäller krav nummer 2 om aktualiteten i uppgifterna i den juridiska databasen pekade flera på svårigheterna att hitta generella metoder för att ange aktualiteten. Däremot var flertalet överens om att aktualiteten borde anges på något sätt.

Alla var överens om att det borde finnas ett krav på att ägaren av en juridisk databas anger hur information om besökarens identitet och sökningar används.

Även på denna punkt tycktes deltagarna vara överens om att de upphovsrättsliga regler som ägaren av en juridisk databas ställer upp för användningen av innehållet i den juridiska databasen skall anges.

När det gäller kravet 5 om innehållsdeklaration och ansvar för innehållet var företrädarna för ägarna av juridiska databaser rörande överens om att här var det svårt att finna en ordning som alla - producenter och användare - skulle kunna ställa upp på.

Flera menade att en karaktäristik av en juridisk databas bör kunna göras. I den ges uppgifter om inriktning, omfattning, täckningsgrad, kända felkällor och vilket material som databasen och till den knutna tjänsten bygger på.

Andra, främst producenter, menade att det är omöjligt att ge en allmän innehållsdeklaration. En deklaration måste specificeras i detalj - sannolikt för varje databasdel för sig. Företrädare för EU-administrationen hade också den uppfattningen.

I det sammanhanget framhöll en representant för en stor databasvärd att det finns många olika kvalitetskriterier som skulle finnas med i en deklaration. Vilka bör tas med i en norm? Den frågan har inte något självklart svar.

Förutsättningarna för att finna en gemensam plattform i fråga om krav 5 borde enligt mångas mening undersökas närmare.

Användare betonade dock att en sådan undersökning inte borde hindra att normer infördes på de andra punkterna. Normering borde ses som en fortgående process.

Workshopen har visat att det finns anledning att gå vidare med det arbete Stiftelsen inlett. Flera av kraven i den föreslagna listan är så grundläggande och så allmänt formulerade att de knappast reser några allvarliga hinder. Samtidigt har det betydelse att kraven formuleras någorlunda tydligt och att de utnyttjas för att ge en viss grundtrygghet.

I det sammanhanget finns det för övrigt anledning att påminna om att EU:s e-handelsdirektiv (2000/31/EG) och den föreslagna nya, svenska lagstiftningen om e-handel (Ds 2001:13) innehåller vissa krav som mer eller mindre överensstämmer med dem i kravlistan och i vissa hänseenden går längre.

Problem och delade meningar förekom i diskussionen framför allt med avseende på krav 5 och i viss mån krav 2. Emellertid är det svårt att se att det skulle handla om grundskott mot förslaget. Snarare handlar det om svårigheter att formulera kravet eller kraven så att de är praktiskt tillämpbara och så att de är till nytta för både tjänsteleverantörer och tjänsternas användare. Det finns därför all anledning att gå vidare med arbetet med kravlistan och detta förslag kommer att föreläggas Stiftelsens styrelse vid dess nästa möte i augusti 2001.

[upp]